Heh. För ca 4 timmar sen fick jag veta att han inte alls kommer hem idag. Eller på måndag. Eller tisdag. Eller de närmaste tre veckorna. Det är jobbtime nu. Kul. Jag kan ju säga att jag sovit två timmar sen han sa det. Kunde bara inte somna. Allt kändes så ensamt. Så hemskt. Usch. Men jag klarar väl det här. Många besök till mamma, ett par plankningar till Koppis (om jag klarart) och så massor av kompisar, aight?