Fick just ett sms från Malin <3 Det är över nu, och hon säger att allt känns bra nu. Jag ler lite, och hoppas hon talar sanning. Det tror jag att hon gör. Hon är inte en sån som ljuger. Det älskar jag hos henne. Hon är så förståndig jämt. Underbara människa! Jag är så glad att hon är min vän <3

Idag är ingen vanlig dag. Det är dagen för Malins brors begravning. Även om jag inte kände Erik personligen så känns det tomt i mitt hjärta. Malin är min bästa vän, och han var hennes bror, hennes förebild och en stor del av hennes liv. Är hennes hjärta tomt, ja då är mitt det också. Människor ska inte behöva dö så unga, 26 år gammal var han, och fullt upptagen med att leva. Han hade en underbar flickvän, ett roligt jobb som han var bra på, en jättefin lägenhet och hade kommit från lilla Nora (eller nej, utanför Nora. alltså typ världens ände) till Kanada för att arbeta på EA Games (eller Sports, samma sak). Det är helt otroligt! Han hade hela världen för sina fötter när han togs bort.

Jag har bara känt Malin i tre år, men jag lovar att från första dagen på JB har jag hört om denna fantastiska bror som bor på andra sidan Atlanten. Har någon skrutit om att de känner någon som jobbar på ett ballt ställe, ja då har Malin flikat in att henne bror, han jobbar faktiskt på EA Games i Kanada, och alla har blivit imponerade och överträffade. Och hon har varit så stolt.

Fan. Jag vet inte ens varför jag sitter här och skriver ner allt det här. Kanske för att jag känner mig otillräcklig. Jag vill göra mer. Jag vill vara hos Malin, krama om henne och berätta för henne hur jävla stark hon är även om hon inte kommer att tro mig. Men hon är verkligen det. Hon är den starkaste människan i hela världen. Hon hjälper alltid till. Hela hennes familj är sån. Underbara, hjälpsamma, snälla. De bästa människor jag känner. De starkaste människor jag känner. Och jag känner dem knappt! Bara lite. Men de utstrålar styrka. Det bara lyser om dem. Jag vet att de kommer ta sig igenom det här. Erik hade velat det.

Sådärja, har hittat batterier och testfilmat men lol nej det funkar inte. Ska ta en sväng på stan med lillebror så kanske det släpper, eller så filmar jag bara nåt fint och lägger på musik. Sånt är mysigt också.

För övrigt luktar det Maxmat här inne... äckligt.

Okej, jag ljög nog lite. Vädret var okej igår, lite kallt men finfint fotoljus för de som tog kort. Mina underbaraste vänner var med mig hela tiden, och det sprack upp och blev till och med lite sol på kvällen. Vissa saker blev jag lite besviken över, och andra saker gjorde mig lite nedstämd, men det blev alltid bättre och jag tänkte inte mycket på de tråkiga sakerna. Jim hade sin bandspelare (haha, ja jag tänker kalla den för bandspelare) med sig och spelade lite bra musik, det var gudomligt efter en hel dag med jobbig dunkadunkamusik. Jag frös aldrig under kvällen, och jag tyckte Jack Daniels var gott. Jag fick en massa fina presenter som jag inte öppnat än, men de jag öppnat var jättefina (särskilt tack till Katja för den fina tavlan! Bilder kommer senare, både på mig från dagen och på presenterna!).

Nu ska jag försöka ta mig ut till mams och paps för att hämta grejer, och till Malin för att säga VI HAR TAGIT STUDENTEN, krama om henne, prata strunt och hämta mina grejer som jag har där också. Det är väldans vad man kan sprida ut sig mycket under en enda dag.

Det känns som att imorgon mest kommer bli konstig. Inte alls sådär underbar som jag alltid har drömt om. Pappa blev inte klar med bilen, ingen vill komma på mitt Öppet Hus, det kommer att vara kallt och blåsigt och jag har redan skoskav som säkert kommer att förvärras avsevärt av skorna som jag dessutom inte kan gå på kullerstenen utanför  slottet med...

har jag prickat av ytterligare ett par svarta moln på min studenthimmel. Några jobbiga uppgifter som legat och tryckt i bakhuvudet är äntligen inlämnade i respektive lärarmappar och ska presenteras nästa vecka. Dels ett informativt tal som ska hållas på Eng C på onsdag (sen är den kursen klar), och dels ett gäng HDRbilder som är inlämnade och ska skrivas ut och visas upp på La Baguette på torsdag. Vi ska till och med bjuda in massa press dit, iiiiiih. Lärarfotografdavid är asball. Ballaste idéerna och allt. ÅSM! Jag är pepp på studenten nu.

Ujujuj. Det är verkligen inte långt kvar nu. 2 veckor till absoluta deadline i skolan, alla gnäller om alla uppgifter istället för att göra dem, alla datorer bestämmer sig för att lägga av (iallafall min, eller ja batteriet) i sista sekunden och allt är allmänt stressigt. Vissa säger att de kommit in i ett tidigt klimakterium, men det tror jag inte att jag har. Stressad är jag i allafall, och det är därför jag gjort en så fin bakgrundsbild till datorn med de uppgifter som jag har kvar att göra. Allteftersom jag blir klar prickar jag av dem med ett rött, fint streck och känner mig mycket tillfreds med livet. Dessutom känner jag mig lite som Blondinbella nu, överhurtigt överlycklig över att få plugga livet av mig. YAY.


detta röda kladd är alltså min bakgrundsbild på datorn, men lite uppiggande och peppande meningar spridda över skärmen. mycket undedrhållande.

jajustdet, jag har glömt säga att jag bytt design. Eller, ja. Headern iallafall. Den var lite vårigare och finare. Och kanske passar bättre nu när Herr tydligenföredetta Sambo inte älskar mig längre. Borde nog byta mitt motto, eftersom det visst inte stämde. Typiskt mig att tro något så dumt.

Nej, inte sitta och gråta på lektionen. Det har du gjort för många gånger förr. Det här är inte som förr.

Gillar det här förresten.
Att skriva såhär.
Ny rad istället för mellanslag efter punkt.
Blanda lite kanske.
Sexigt.
Fast inte så.
Bara lite.
Inte som Dessie.
loveya. nawt. äckel.

vill hem till pojke och sova i hans knä resten av dagen.
orkar inget annat.
annat är blä.

ÅNGEST

Jag, Herr Sambo + familj och Sebban sitter och kollar på melodifestivalen. Petra Mede är sjukt rolig, men det verkar som att jag är den enda som tycker det, haha. GALET ROLIG!
Hoppades att Amy skulle gå vidare till final på en gång, men ack, så blev det inte. Tyckte de sa att hon skulle till andra chansen i alla fall och det är ju bra. Hennes låt var bra! Och nu gick Månsan till final, det hade jag visserligen nästan väntat mig. Men jag hade också väntat mig Amy, så jag vet inte hur bra jag är på att gissa. Förra  veckan gissade jag inte heller nåt bra.

Jag fattar inte röstningssystemet i år heller... Konstigare och konstigare är vad det blir. Snart kommer det nog vara så rörigt att musiken inte har någon plats alls i programmet eftersom röstningen tar så himla lång tid att programtiden tar slut innan man förstår vad som hänt. Det blev en himla rörig mening också. Usch, min hjärna funkar inte för att jag försöker förstå programmet jag tittar på...

Jag är så himla sugen på husdjur. Har ju haft katt hemma hos mor och far sen jag var 11 ungefär, och man vänjer sig ju vid att alltid ha någon att prata med, gosa med och pussa lite extra på (nej, Robert räknas inte för han är inte liten, hårig och säger "mjau" för det är det enda som duger (eller ja, klart han duger för jag älskar honom och jag vill alltid pussa på honom och prata med honom och gosa, men nu är jag kattsugen)). Min vän på Idé och Hobby har två katter, och hon bor med sin pojkvän i en etta... Fast den är väl större än den här, så det är liksom inte så himla trångt.. Men åh. Jag vill också ha katt.

Nu sitter Robert och kollar igenom kattbilder som han ska skicka till mig som jag kan lägga in i det här inlägget, och det är så somriga bilder på Pixel, så jag blir sugen på både katt och sommar. Gah.