Nu ska ni få höra någonting häpnadsväckande! Jag köpte ett linne idag på REA:n!!! :D Oj oj oj oj vad underbart det var att gå in och bara ta tag i ett plagg och köpa det <3 Det har jag inte gjort på hur länge som helst, men nu kände jag att det var dags. Visserligen hade jag nog inte råd att köpa det, men jag har en jättebra lista på anledningar till varför jag skulle köpa det.



1. Jag behöver verkligen ett sånt här linne. Låter superklyschigt, men det är sant. Har inget långt linne alls, och när vintern kryper sig neråt liksom mina byxor gör på rumpan när jag sätter mig ner, så behövs något för att dölja glipan! Dessutom är det snyggt.
2. Jag måste ju följa med i modetrenden. Det är en liten spetskant på linnet, och även om spets kanske är på väg ut så är det väldigt sött och jag måste ju äga något plagg med spets så jag inte verkar helt lost.
3. Jag har inte handlat kläder sen maj 2008. Den viktigaste anledningen. Vilken tjej har inte köpt kläder den senaste veckan!? Jo, jag, och jag kände att nu kunde jag väl få unna mig någonting när jag varit så snäll och snål så fruktansvärt länge!
4. Den kostade ju bara 49kr. Från att ha kostat 129 till att kosta 49 är det en stor skillnad i pris. Hade inte ens tittat åt linnet med det ursprungliga priset, men nu tittade jag på den och tänkte att "what the heck, klart jag ska ha den!". För det priset var linnet ritkigt snyggt. Dessutom hade jag råd. Mer råd än om det kostat 129kr.
5. Robert kommer tycka jag är snygg i det. Det är så pass långt att jag kan ha det som klänning i sommar eller redan nu om jag känner för att gå runt och frysa som alla fjortisar på stan, och Robert älskar mig i kortkort, och jag älskar när Robert älskar mig... Perfekt!

Så, är inte det anledningar nog till att köpa det här linnet? Jo, jag tycker det :D

Juli
Sommar och sol! Balbilderna kom, men var på någon helt annan. Rix FM-festival, mycket fotograferande, älskling började sommarjobba i Kopparberg och jag följde med dit där jag sedan bodde i ett par veckor. En hel vecka badade vi massor, till och med mitt i natten en gång. Underbar månad <3

Augusti
Jag spelade sjukt mycket the Sims på nätterna när Robert jobbade, och det var kul! Vi var med på radio ett par gånger, haha. Sen flyttade jag tillbaka hem till Örebro igen för att min kusin kom till Sverige från Norge. Det var mysigt att få träffa honom igen! Efter en ensam vecka hemma kom älskling hem också, och så började jag skolan igen. HEJ BERGATROLL! Jag och Malin kom på ett projektarbete också, och livet lekte.
(insert en annan bild)

September
Jag och Robert firade 1 år tillsammans, det bästa året någonsin. Han lärde mig spela Zelda och det gjorde vi mycket. Gick från Sims till Spore och tillbaka, Spore var inte så himla kul som vi trott. Jag och Malin satt och sydde varje vecka, och projektarbetet gick framåt! Tittade mycket på Desperate Housewives och funderade på att lägga ner bloggen och starta upp en ny.
(insert nåt)

Oktober
Kanelbullens dag var den fjärde oktober, och fast bullarna blev dåliga så var det kul! Jag lyckades äntligen få G i matte B, och skolfotot landade i brevlådan. Jag var fin för en gångs skull. Kände mig lite Rocker ett tag, det var kul.
(insert rokkerbild)

November
Vi pärlade pokémon och tvspelsfigurer under november, och så fick Robert äntligen sitt Little Big Planet, så gissa vad vi satt klistrade vid nästan hela månaden? Jag och Malin blev klara med kläderna och fotade tjejerna i studion, och även om det inte var så bra som vi hoppats var det helt ok. Jag upptäckte Sigur Ros, köpte 1kg godis för 30kr och jag började illustrera på riktigt. Började titta på satc, övningskörde lite och var på ett party hos Johnny. KUL!
(insert bild)

December
Började titta på julkalendern, och den rockade! Gick på en arbetsintervju, bakade, illustrerade, gick med i Facebook, fick praktikplats på Panduro, red hemma hos Linn, beställde färgade linser och åkte till Kopparberg över julhelgen. Det var mysigt, massa mat och mys med Roberts familj. Nu är det nyårsafton och det är snart dags att dra sig mot stan och kolla på fyrverkerierna!
(insert bild)

Nu blev det inga bilder i det här inlägget, för jag kommer inte åt Roberts dator och jag har inga på den här lilla, men de komma upp senare. Ha en trevlig kväll så ses vi nästa år! Puss och kram och hej

Januari
Jag var ganska trött i januari, trött på skolan, trött hemma, trött på allt. Det enda som piggade upp mig var rasterna i skolan som jag tog lite för många av, och såklart att få träffa min älskling. Jag kände mig som en skit helt enkelt, inte särskilt kul. I slutet av januari var jag och Robert ute på fotorunda för att ta lite bilder på klänningen jag skulle ha på hans studentbal. Det var kul, men kallt.


Februari
Vi började utforma vettigt på riktigt, och jag hade riktigt kul i skolan, förutom lektionerna som fortfarande var helt värdelöst jobbiga. Jag hatade Svenskan, som förut varit mitt favoritämne, och jag grubblade mycket över gamla tider. Övningskörningen tog jag tag i, lite, men det rann ut i sanden igen. Vi hade en friluftsdag som hette duga och byggde snögubben Olle. Dessutom fick jag hålla i Chantal på egen hand för första gången.


Mars
Jag fyllde 18 år och fick gå på Kent för första gången! Bästa veckan i hela mitt liv. Den här månaden medverkade jag dessutom i Break my Chain, fick en pyjamas av min mamma och pappa och firade ett halvt år med min älskling. Men Kent var nog det bästa på hela månaden. Det gjorde min månad.


April
Började smått pilla mer och mer i Illustrator, och första försöket blev riktigt grymt! Det var en kärnämnesvecka i skolan, jag satt och stickade handledsvärmare som en tok, deltog i en tävling om ett par strumpbyxor hos Nevnarien, sydde klart den alldeles för avancerade kjolen jag jobbat på i veckor och fick vårkänslor. Älskade att leva igen, det var underbart.

Maj
Vann tävlingen hos Nevnarien, och fick massa besökare över en natt. Lärde mig lösa en Rubiks Kub och satt som en tok med en sån dag ut och dag in, ”bara för att”. Jag kunde ju! Blev kallad kärring av ett barn när jag delade ut min sedvanliga tidning, köpte ett av Cattis hemgjorda smycken, störde mig på människor, var på Emmas födelsedagsmiddag och flyttade hemifrån. Älskling tog emot mig med öppna armar, och tur var väl det. Det snöade den 18 maj, och vi firade Towelday, utdraget på två veckor. Två veckor med handduk i skolan. Underbart. 31 maj var det studentbalen, och vi var snyggast av dem alla. När vi kom hem var jag svintrött.


Juni
Skolavslutning och student! Jag var full för första gången i mitt liv och det var väldigt intressant. Tur att det var med vettiga människor ska jag väl säga. Robert åkte på Dreamhack i Jönköping och jag var hemma ensam för första gången. Många första gånger, men det var bara kul! Jag mådde bra, livet rullade och allt var skoj. Hade tjejkväll med Singstar och matlagning, skitkul! Vi var i Kopparberg rätt mycket också, träffade Roberts syster med sambo och katt. Mycket trevligt. Roberts moster Barbro hoppade fallskärm också, och hela släkten var samlad. Nästan.

nej, nu orkar jag inte skriva mer för just nu, men juli-december kommer upp senare idag!

MMS är en himla bra funktion egentligen. Tack vare det kunde min barndoms bästa kompis berätta för mig igår att hon var "Just Married". Så, vad säger man? Grattis kanske? Jag hinner ju inte med! Det var inte alls länge sen en annan kompis berättade för mig att hon (barndomsvännen) var förlovad, och jag skickade ett sms om att jag ville komma på bröllopet. Men inbjudningarna var visst redan utskickade. Nej, jag är inte bitter.



bara lite bortglömd. eller lämnad utanför med flit. men jag får skylla mig själv, eller hur mamma?.

Årets julkalender är GULD! Tidigare har julkalendern varit den där plågan som alla kollar på, men som egentligen ingen tycker är särskilt bra. Jag har i vilket fall inte gillar julkalendern sen jag var runt 10 år, just för att de varit så värdelösa. Men i år har SVT verkligen gjort någonting bra! Anders och Måns har, är och kommer alltid att vara bäst. I morse gick första avsnittet och jag satt klistrad vid tv:n. Älskling var inte så himla glad på mig kan jag säga, han fick inte sova sin skönhetssömn ordentligt :P Det är någonting han kommer få vänja sig vid, då jag kommer titta varje morgon fram till julafton. I alla fall på vardagarna.

Snart kommer älskling hit och hämtar kameran som jag snodde. Hihi. Jag är stygg. Men jag får träffa honom, det är galant! <3
Puss och kram, skumbanan!

Visst kan man väl gilla någon så mycket att man bara stammar fram orden, men herregud människa vad hände med självrespekten där? Så snygg är han inte (faktiskt inte alls) och han sjunger inget vidare heller.

Nu har jag ett ordentligt problem. Ska jag köpa en klänning eller ska jag köpa mat (eller presenter till Robert..)? Jag har faktiskt inte köpt kläder sen i maj, och idag har jag faktiskt varit så duktig att jag tycker jag förtjänar att se lite snygg ut i vinter. Dessutom kan man ju ha klänningar hela sommaren! Så en klänning vore ett bra köp. Dessutom sökte jag ju jobb idag, och om jag får det så kommer jag ha råd att köpa massa annat sen, som presenter till älskling och nya skor som jag verkligen behöver. Men om jag köper klänningen kommer jag säkert inte ha råd att betala så mycket räkningar som jag borde vara med på, och då kommer älskling att bli sur på mig och allting kommer bli jättejobbigt. MEN fatta vad glad han blir sen då, när han får massa presenter och grejer av mig för att jag fick det där jobbet som jag sökte, vilket gjorde att jag vågade unna mig klänningen som gjorde att jag blev glad och var kick ass på arbetsintervjun och fick jobbet! Då kommer det ju bli asbra i slutändan! :D

men.. vad säger du?

Hej hej hallå på er därute i kalla Sverige.

Sitter här framför datorn (inte så svårt att förstå kanske) och tänkte skriva ett par rader när älskling ändå surar och lämnar mig ifred en stund. Ser nästan ut som att han har somnat. hihi, söt är han i alla fall ^^ <3 min lilla älskling.

Oroar mig fortfarande inför imorgon kväll, det läskiga middagen med Roberts pappa och hans nya tjej (pappans, inte Roberts).. Vad ska man säga, vad ska man prata om? Får be Patrik om tips imorgon, han är ju expert på att snacka! Han började till exempel snacka med busschauffören om deras arbetssituation idag när vi skulle åka hem. Helt random bara. Jag vill också! Åh, jag blir så himla avundsjuk på sådana människor. Jag vill också ha modet att göra så.. Suck. Jag blir bara rädd. Nej, jag måste sträcka upp mig. Kanske skulle ta och skriva en lapp med ämnen att prata om..? Någon som vill ge mig ett tips?

Vi sitter här och pluggar. Eller vi ska egentligen plugga, men vi diskuterar huruvida man ska göra droger lagligt eller inte, och vilka som ska bli lagliga. Vi har också snackat om Hans  Scheike och lite annat. Mycket intressant. Nu blev det helt plötsligt väldigt tyst, så ovanligt. NU börjar de plugga. Om tio minuter är det lunch och sen är det prov. Det kommer gå galant. Inte. Usch. Nu ska jag fortsätta. Puss

Sitter och kollar lite på Aftonbladet samtidigt som jag lyssnar på herr lärare. Vi slutar snart ändå, och vi pratar om gudsbegrepp. I alla fall så hittade jag den här artikeln och förstår ingenting. Är folk inte beredda? De gick ut för länge sen och sa åt folk att sätta på vinterdäcken eftersom det kan bli snöoväder, och så när det kommer ett oväder så blir de förvånade och var inte "beredda" på att det skulle komma snö! Herregud. Vi pratade lite om det när vi var i skogen sist, och ingen av oss förstod varför det är tvunget att hända massa olyckor innan folk ens börjar fundera på att sätta på vinterdäcken, eller varför de åker ut med bilen när det är snö och de har sommardäcken fortfarande! Konstigt är det i alla fall.

Nu är solen på väg i alla fall. I slutet av  veckan blir det sol och vår igen. Hurra hurra.

Moahaha. Ännu en sen uppenatt utan älskling i skogen. Det var ett tag sen, men det är faktiskt lite mysigt. meeeeeeeeen, jag tycker fortfarande mest om när han är hemma. Det var han för en timme sen. Lite mer kanske. OMG jag saknar honom <3 Men han kommer hem snart, iiiiiih. Måste köra en inne/ute-lista.


Stickat - Jag älskar stickat! Underbara sak. Mysiga, stora, varma och sjukt snygga saker. Ska lära mig sticka ordentligt, så ska jag nog klara mig i vinter, dessutom blir man lite unik också när man gör sakerna själv istället för att köpa dem ^^

Högklackade stövlar - SJUKT HETT! Synd bara att jag inte äger ett par själv, har länge varit rädd för att ha högklackat då jag blir en jätte bland mina vänner som alla är runt 1.50 ungefär...  Nästan. Men nu känner jag mig aspepp på det, och sparar som en gnu för att kunna ha råd med ett par :)

Illustrationer - Love it. Det är så kul när folk kan och gör så himla snygga bilder. Jag kan ju inte alls, vilket vi sett tidigare, men det hindrar ju inte andra från att kunna :) I love it helt enkelt.

Kompisar - Jag älskar mina kompisar. Har nog världens bästa vänner, och jag är så lyckligt lottad som har dem. De finns alltid där för en, och jag hoppas de tycker att jag finns där för dem, även om jag helt säkert är alldeles för otillräcklig alldeles för ofta. Förlåt i sådana fall. <3

"Kändis"-bloggare - Okej om du blir "känd" via din blogg för att du gör någonting bra eller häftigt, eller bidrar med någonting till samhället, men snälla flickor. Inse att det finns för många som bloggar om de  tusenlappar de lägger ner på kläder och FÖR många som lägger upp likadana bilder på sina outfits varje dag och FÖR MÅNGA som klagar på varandra. Det är inget bra sätt att vara "känd" på. Fast det funkar tyvärr. Undrar varför.

Försvarstal - Vi ska skriva ett sådant för ett fiktivt företag som hamnat lite i trubbel pga någon viss anledning, och jag lovar att det är sjukt svårt! Ska vara klar på tisdag, och när jag försöker sätta mig med det dör jag inombords varenda gång.  Orkar inte. Klarar inte. Låt oss skriva nåt lättare, snälla?

Idol 2008 - snälla räcker det inte snart? "Idolerna" blir kända för ett halvår, de släpper sin singel och sen glöms de bort. Förutom att de får komma på vissa "häftiga" tillställningar, men ingen minns dem. Jag minns inte ens Darin längre. Och alla som var så sjukt kära i honom. De har gått vidare till Johan B eller vad han nu heter i år. Lägg av. Det är bara pinsamt.

Förseningen av LBP - Det var ju inte ens en bra låt! Varför var det så nödvändigt att ha den med från början?




Det var väl det jag hade på hjärtat. Dags att sova kanske? Ja, det tycker vi. Datorn också. Natti natti pussunge lilla <3

Känner mig lite smått trött på den här bloggen. Ganska mycket faktiskt. Jag gillar den nästan inte alls. För mycket dåliga vibbar. Men även så mycket bra som jag inte vill förlora.. Jag vill få en nystart, men jag  vill ha det gamla bra med mig. Som det senaste året tillexempel. Det har varit det bästa. Men tiden innan det började var det skit, och det känns som att det lever kvar och jag gillar det inte. Jag startade den här som ett ställe att skriva ner jobbiga saker på, men det utvecklades till bra saker också. Och det känns dumt. Jag vill börja om. Starta om. Men det blir så mycket... krångel. Jag vet inte. Jag ska fundera lite till.

Jag är kissnödig.

Pappa har alltid sagt att mat är godast när den är gratis, och JA han har rätt! Som i skolan tillexempel, det är så himla gott att äta den maten, bara för att jag slipper betala för den och laga den själv! Det är bara att ställa sig i kön, och så får man en tallrik full med mat som är bara din och du får äta så mycket du vill. Skulle jag betala för det skulle det kosta typ massa pengar, men nu är det gratis, och supergott! Eller när man åker till mamma och pappa och äter. MUMS, allt de lagar är gott! Fast det har det i stort sett alltid varit, och det är en av de saker jag saknar mest med att bo hemifrån. Mammas stuvade makaroner. Eller pappas getostlasange. Eller när jag och lillebror bakar bullar. ÅH! jag är så hungrig nu. Borde kanske åka till skolan bara för att äta? Fast de stänger visst snart.. skrutt.

Well well, just nu ligger Robert i sängen och surar, eller sover, han ser likadan ut när han gör båda sakerna, och jag sitter här och försöker vakna. Går inte så bra. Ska nog göra mig en kopp te, då vaknar jag nog lite iallafall. Senare ska jag åka in till stan och träffa Malin, vi ska köpa tyger till vårt projektarbete. Mer om det senare, det kommer bli bäst iallafall. Jag måste också ta mig till cykelreparatören i Markbacken, pappa har bett mig kolla vad det kostar att laga min cykel. Hoppas det inte är alltför dyrt!

Som avslutning kommer en ca. ett år gammal bild. Nu ska jag hoppa på Robert. PUSS!

När man är sådär ensam och liten och deppig som jag är just nu så tänker man en del. Och idag så poppade ämnet "mammor" upp i mitt huvud..

En mamma är nog den bästa uppfinningen som finns. De är alltid världens bästa, även om man kanske inte alltid gillar hur de tänker. Ens egen mamma är ju såklart alltid den absolut bästa, men även andras mammor. Jag har en lite jobbig förmåga att alltid lyckas säga "mamma" till andras mammor, och det kan bli lite pinsamt ibland, men oftast så är det ingen fara (och tur är väl det!).

Mammor gör ett helt otroligt jobb, men det är sällan de blir tillräckligt uppskattade för det de gör. Först går de och bär på dig dygnet runt i nio månader (ibland mer, ibland mindre), sen ska du ut och det jobbet får de göa åt dig också! De närmaste åren efter det ska du också tas hand om dygnet runt, du ska ha mat, byte av blöja, du ska tvättas, kramas om, sjungas för innan du somnar... Under dessa år finns det oftast även en pappa med i bilden, men i vissa familjer är det inte så (eller så är det tvärtom, men det kan vi ta upp i ett annat inlägg). Då måste mamman ta hand om allt helt själv!

Sen börjar du skolan, och mamman måste oroa sig för att läskiga gubbar ska lura dig med godis, att du ska våga dig över "stora vägen" utan att se dig för efter bilar, att du ska gå vilse på väg hem från din bästa kompis.. Ja, ni fattar. Och vi ska inte tala om högstadiet! Då du kan åka omkull med mopeden, göra någon stackars flicka med barn, eller bli gravid, inte få tillräckligt med poäng för att komma in på gymnasiet.. Listan för saker en mamma oroar sig för kan göras enormt lång, och man tycker alltid att den är alldeles för lång! När du sedan flyttar hemifrån vill en mamma såklart alltid att du hör av dig, att du berättar om vad som händer dig på dagarna, hon vill komma och hälsa på och hon tycker alltid att du diskat för lite eller dammsuger alldeles för slarvigt..

Men ändå, en mamma behövs alltid! Hon är inte bara irriterande och jobbig, hon finns alltid där under de jobbiga situationer man satt sig själv i när man inte lyssnat på vad hon sagt tidigare. Hon finns där och lyssnar när man har någonting att berätta, gör iordning en kopp te åt er båda och lyssnar på riktigt, bättre än någon kompis skulle kunna göra, eftersom hon faktiskt bryr sig om dig mer än hon bryr sig om sig själv! Och om man inte känner att man vill prata så förstår hon och tar sig tid att lyssna när Du känner dig redo att berätta..

Jag är så fascinerad av mammor och allt de gör! De är helt otroliga! När jag blir stor, eller ja, större, vill jag också bli en såndär som de mammor jag känner. Jag vill bli en salig blandning av allesammans. Min egen mamma (såklart, min bästa mamma), Roberts mamma (världens snällaste, och hon har ju lyckats uppfostra Robert till att bli en helt okej människa så då tror jag hon klarar allt ;P (hihi)), Alma och Elsas mamma (så cool hela tiden, stressar aldrig upp sig över någonting utan tar saker som de kommer), Tumadre (som jag visserligen inte känner, men som jag, efter vad jag läst, tycker är helt fantastisk med sina två små barn!), och så många, många fler som jag helt enkelt är för lat för att skriva om här och nu. Verkliga förebilder allesammans, det måste jag verkligen säga.

Nej, nu har jag skrivit alldeles för mycket så mina fingrar är helt stela och jobbiga. Dags att hoppa i säng kanske, mamma har alltid sagt att det är bra att lägga sig tidigt!
Så, tills nästa gång, "take care of each other" (eller hur det nu är Jerry Springer brukar säga)

Jag tycker att kärlek är en ganska bra grej överlag. Man blir gladare av det och man blir på något sätt en roligare person. Naturligtvis beroende på vad det är för en person man blir kär i. Jag har alltid varit en sån som blir kär i fel personer. Det har visat sig nu på senare tid. Mina kompisar (tack för att ni finns förresten) har berättat för mig att jag under mitt första år på gymnasiet var en ganska... inte tråkig person kanske, men lite... vad ska man kalla det.. osäker person. Det var ett bra uttryck. Jag var ganska osäker. Jag visste inte vad jag ville, jag vågade inte säga ifrån om jag inte ville någonting (yes, till och med sex och det har någon snel person redan sagt så snällt i en fin kommentar och tack för det men så är det och det var inte mitt fel), och jag var.. tråkig. Men under sommaren skedde en förändring. Det är bra att vara singel måste jag säga. Det är visserligen tråkigt i längden, men det behövs att man är ensam ett tag efter en breakup. Man kommer liksom tillbaka som en bättre person. Så var det i alla fall för mig. När skolan började igen i höstas var jag gladare och mådde helt enkelt bättre. Helt bra var det ju inte, men det var bättre. Sen träffade jag The man of my life. Tror jag iallafall. Det känns så ^__^ i alla fall, jag träffade världens bästa kille som gör mig glad, som bryr sig om vad JAG tycker och som aldrig skulle göra någonting emot mig som jag inte är säker på om jag vill. Och jag ska säga er att det är den bästa känslan som finns. Trygghet, man känner sig aldrig pressad att göra saker man inte vill göra och att ha någon som älskar en för den man är. Alla borde ha en sån. Jag tror på riktigt att det finns någon för alla, det gäller bara att hitta den personen och vilja ta stegen som krävs för att det ska bli just ett VI. Det kan ta ett tag, men jag lovar att det är värt både väntan och ansträngningen.

Och naturligtvis så menar jag inte att när man hittat sin drömpartner så är allt frid och fröjd. Ett förhållande kräver ständig skötsel, precis som blommor. Men om man tar hand om varandra och sig själva så kommer det att hålla hur länge som helst. Man ska inte ge upp i första taget! :D

Gud vilket puttenuttigt inlägg det blev nu. Egentligen hade jag tänkt att det skulle bli värsta hatinlägget emot folk som låtsas vara kära, men det blev inte så. Haha. Vad dumt det kan bli. Jaja, det blev superbra det här, så jag ska inte ändra nåt. Jag är glad idag, förutom att jag inte fick G på Nationella Provet i Matte B, och att jag inte kommer ha någon att göra NP English Speaking med nästa vecka för jag är tveksam på den som jag ska vara med. Någon vänlig själ som vill hoppa in och göra med mig???????? snälla?

Förlåt men jag har verkligen ingen aning om vad jag ska ha för rubriker på saker längre. Jag är trött och orkar inte. Dessutom är jag hungrig. Jättehungrig. Men jag tänker i alla fall berätta för er att jag för första gången håller på att lösa en rubiks kub, haha. Älskling hjälper mig, och då går det jättebra ^___^ Bara hörnen kvar nu, och vi får se hur det går med det.

Jag måste också säga att jag inte förstår folk. De beter sig helt konstigt och sjukt. Särskilt en del som är dryga, kaxiga och tror de vet allting om allt och snackar skit om folk, och till och med säger elaka saker om de som de säger sig tycka om. Tillexempel, vem kallar sin flickvän för "den där jävla flickvännen"? Nej, just det. INGEN normal människa säger sånt om någon man tycker om och är tillsammans med! Helt sjukt. Jag skulle aldrig kunna säga så om min pojkvän, för det är elakt. Elakt elakt elakt. Usch. Förlåt, behövde bara ventilera mig lite.

Vi slutar typ klockan ett i dag, för att ta upp någonting annat, och vi har hittills bara tittat på filmerna som ska vara med i JB-galan. En del sög, en del var riktigt bra. Svårt att veta vilken man ska rösta på, men det blir säkert Break My Chain, fastän det känns lite kompispatriotiskt. Kanske blir enstöringsfilmen, den var rätt söt. Äh. Vem bryr sig?